irmeli

Bloggen handlade från början om terapi, psykisk och fysisk misshandel samt sexuella övergrepp. I huvudsak använde jag den som ett terapiredskap för att bearbeta mina egna reaktioner och minnen. Nu skriver jag om vad som faller mig in, om mitt nya liv i Holland blandat med mitt gamla liv i Sverige.

Usch och fy och blää!

Kategori: Allmänt

Blir så förbannat trött på allt ibland! Konstigt nog så stämmer det ju med att en olycka kommer sällan ensam...åtminstone när man är en negativ person som jag är! Ibland tror jag att jag faktiskt letar efter negativa saker för att ha en anledning att klaga, andra gånger tänker jag att jag suger åt mig negativa energier, och när jag är positiv tänker jag att det är tur att jag finns så att folk har någon att klaga hos!

Just nu är det flera saker på en gång...igen!

Syster framför klagomål till mig på god man, jag har tidigare framfört dessa klagomål till överförmyndaren, idag får jag veta att densamme är svärfar till hennes god man! Hmm, konstigt att mina klagomål inte togs på allvar? Nu är det en ny överförmyndare så jag berättar detta och hoppas att hon denna gång tar kontakt med både boende och syster för att faktiskt reda ut det hela. Samtidigt ger min syster "mixed signals", jag har skickat mina mail till henne då hon vill ha dem, samtidigt tycker hon synd om god man som får "skit" men hon vill ändå att överförmyndaren ska veta att hon inte vill att mamma ska veta och bestämma. Jag försöker tala om att det handlar inte om att "få skit", det handlar om att faktiskt göra sitt jobb.

I två dagar har jag gråtit och gjort min älsklings liv till ett helvete för att jag inte klarar av att leva här helt isolerad från allt. Jag är i ett främmande land utan arbete och utan pengar. Kärlek går inte att leva på. Jag älskar honom men kan inte leva helt isolerad från allt. Säger jag som inte ens är en social person, jag vill ju inte ens vara social. Tydligen har även jag gränser för att vara osocial. Han är nöjd med sina ritualer med spel, hundpromenader och duscha var tredje dag. Och jag tycker att han kan väl åtminstone tvätta sig under armarna och använda deo! Samt att sitta ute med mig i solen och svettas lite mer! Vi är ett så passande par!

Som grädde på moset fyllde min äldste son år igår och jag är inte ens tillåten att skicka honom ett grattis. Tror det är droppen att veta att ens eget barn inte vill att man hör av sig på hans födelsedag.

Så yepp, idag sitter jag verkligen i min lilla bubbla och tycker synd om mig själv!

KOMMENTARER:

  • Annelie säger:
    2015-05-11 | 22:29:23

    Men gumman då! Lider verkligen med dig 😢
    Vad är det för ett pucko som inte tillåter dig att gratulera din sons födelsedag???!!!?? 😠
    Kommer du hemåt till Svedala i sommar? Skulle vara roligt att ses och kanske ta en krogrunda 😀👍

    Var rädd om dig!! 💖

    Svar: Inget pucko alls ;) Det är mina barn som har valt att inte ha kontakt med mig för att jag sitter här i min lilla bubbla och tycker synd om mig själv. Jag har mig själv att skylla för att jag är en envis gammal surkärring som kräver en ursäkt för att jag tycker de betett sig illa mot mig som mamma. Men det känns hårt ändå, tror jag mår mer dåligt av det än de gör (vet ju hur jag själv var, föräldrar pfft!). Och näe, har inte råd att åka till Svedala mer i år, blir semester här i år med fiske som nöje :D Men tjata på gubben och kom hit istället, är perfekta sommarorter här för krogrundor ;)
    Irmeli Arlin

Kommentera inlägget här: