irmeli

Jag och yngste sonen med flickvän var på studentfest i fredags. Det visade sig hur skadad jag egentligen är. Mina exföräldrar och syster behandlade mig som luft och jag behandlade dem som luft. Jag önskar att jag hade kommit en bit längre för egentligen hade jag lust att gå fram och presentera mig, typ låtsas att de är främlingar och att vi träffades för första gången. Samtidigt som jag vill skratta åt det patetiska i hela situationen.

 

Det blev lite som i "Tomten är far till alla barnen" eller något i den stilen. Min andra syster fick en skarp tillsägelse för att hon ville hälsa på mig. Hon fräser tillbaka att jag ska ju bara hälsa. Hon frågar sin mamma om hon får dricka öl, ännu en gång, hon är 38 år, vilken 38 åring frågar sin mamma om det? När de ska åka hem blir mamman putt för att syrran vill stanna kvar och åka med oss senare på kvällen.

 

När de åker känner jag ändå att jag förlåtit min expappa, vi kommer aldrig att bli vänner antar jag men jag går i allafall fram till honom och säger att jag förlåtit honom. Med ett par glas vin i kroppen är jag inte säker på reaktionen jag får till svar mer än att han säger att det är bra.

 

Senare på kvällen blir jag alldeles för full, antar att spänningen inför mötet släppte när de åkte så det blir många glas vin. Vilket jag får skämmas för nu. Sonens flickvän måste undra vad jag är för någon. Och alla barnen. Snubblade på altanen så svägerskan fick plåstra om mig. Uschiamej vilken patetisk fyllekärring jag kände mig som :(

 

Men har analyserat fram och tillbaka och jaa, jag är ju den jag är tack vare och trots mina erfarenheter så ringde och bad om ursäkt för mitt beteende. Det var trots allt en familjefest och då ska man kunna uppföra sig. Givetvis fick jag till svar att det inte gjorde något men nästa gång jag ska på sådant ska jag nog se till att hålla koll på antalet glas lite bättre. Det är inte värt allt analyserande och ältande efteråt. Skillnad om det är en festfest, då gör det inte lika mycket, då är alla mer eller mindre fulla.

 

Men men, gjort är gjort och jag önskar ännu en gång att jag hade lite lättare att lägga saker bakom mig. Åtminstone vet jag några som kommer att skratta gott åt det här och det bjuder jag iallafall på :D