Men jag är så förbannat bra på att spela teater. Jag låtsas in i det längsta att allt ät bra och att jag är som alla andra. På jobbet är jag professionell och lägger mina bekymmer hemma. Bland de flesta vännerna skrattar jag och beter mig som vanligt. Frågar någon hur jag mår säger jag bra för vem fan vill höra att man mår skit? Då måste man ju bry sig och det är ingen som vill, inte jag heller. Jag skiter fullständigt i hur ofta man putsar fönster eller byter gardiner, om man måste ha matchande gardiner, dukar och kuddar i vardagsrummet, ändå sitter jag där och nickar och ler, åhh såå fint det låter! Sedan gör jag en grej av att jag skiter i det och säger åt dem att komma hem till mig och fixa, jag som minsann inte städat på ett år! Folk tror inte att det är sant och om de tror mig blir de förskräckta, för så kan man väl inte ha det, det är ju äckligt! Jaa, det kanske är äckligt men jag bryr mig inte, jag orkar inte bry mig, jag vill inte bry mig och de behöver ju inte leva i det.