Mitt förra inlägg försvann...
Kategori: Allmänt
Nu skrattar jag inte längre, det är en hemsk känsla som jag inte önskar min värsta fiende, eller, för att vara helt ärlig, önskar jag att alla människor fick uppleva det någon gång.
Idag hade jag en bra dag och tyckte att det var en bra ide att ta en promenad på stranden. Yes, in i bilen och off we go. Jag hinner sätta mig i bilen och pang, hjärtat slår i 120, ska jag spy eller få diarre igen?
Hjärnan säger, lugn, det är bara ångest, bara ångest säger mina känslor. Jag håller på att dö här, lugn, stå ut så kommer du igenom det.
Seger eller förlust? Hjärnan säger en sak och känslorna en annan, visst känns det bra att hjärnan inte vinner över känslorna, samtidigt som det känns fruktansvärt att känslorna vinner över hjärnan...