irmeli

Bloggen handlade från början om terapi, psykisk och fysisk misshandel samt sexuella övergrepp. I huvudsak använde jag den som ett terapiredskap för att bearbeta mina egna reaktioner och minnen. Nu skriver jag om vad som faller mig in, om mitt nya liv i Holland blandat med mitt gamla liv i Sverige.

Funderar...

Kategori: Allmänt

över hur man älskar någon, jag kände mig aldrig älskad. Om jag hade känt det kanske jag hade haft en annan syn på mina föräldrar. Samtidigt har jag svårt att se hur mina syskon kände sig älskade, men det är kanske skillnad på biologiska barn och fosterbarn? Biologiska barn kanske känner kärleken på ett annat sätt än fosterbarn?
 
Jag kände mer kärlek från min biologiska mamma, trots att jag egentligen inte kände henne, men hon gav mina barn kärlek och gav dem saker utan att hon egentligen kände dem. Från mina fosterföräldrar var det mer av att vi ger vad ni ger. Om vi gav 500 kronor gav de 200 kronor tillbaka. Samtidigt som de krävde att vi gav mer än de.
 
I min lilla bubbla är det inte rättvist, varför ska vi ge mer tillbaka än vi får? Från min biologiska mamma kände jag aldrig att jag måste ge tillbaka. Hon gav från sitt hjärta och krävde inget tillbaka. Från mina fosterföräldrar var det alltid så att vi gav det här, är det för mycket begärt att vi får det här tillbaka.
 
Ja, jag har inga problem med att ge tillbaka, men jag vill inte ge tillbaka dubbelt upp. Speciellt inte när jag känner att det bara handlar om pengar. Alla har olika lön, vi tjänade aldrig mycket i pengar, så vi kunde inte ge så mycket, men vi försökte alltid att ge tillbaka vad vi fick.
 
Trots det var det ingen känsla för att vi inte hade lika mycket som de, de ville alltid ha dubbelt tillbaka.
Kommentera inlägget här: